Får de vad denna vecka bjuder på!
Vi har det ganska kämpigt på jobbet just nu så jag hoppas energin håller veckan ut gör dessa små stjärnor som inte vill annat än att bli bekräftade och lyssnade på <3

Vissa mer än andra men det är nog så svårt som vuxen att försöka hinna med och läsa av alla olika själar och deras kanske annorlunda beteende. Jag och mina kollegor var på en väldigt intressant föreläsning förra torsdagen som jag tycker är värt för ALLA människor att lyssna till.

Handlade om barn med autism och ADHD.

Man kan tom känna igen sig själv i vissa beteenden =)

Älskar föreläsningar som har en djup ingång och som får en att känna sig fylld av bra information när man går därifrån!

Hoppas nu alla fantastiska människor där ute att ni ger varandra mycket kärlek och inte sänker er till någon 5 årings nivå bara för att ni inte håller med varandra!
Livet är extremt skört och man har inte tiden att slösa på skit då tiden kan ta slut när du minst anar!

Tänk också på att det är en rosa oktober!
Jag har hjälpt till med det jag kan, gör ni likadant?
Har fler i min omgivning som just nu har cancer men även besegrat den så för mig är det extra betydelsefullt <3

Ni kämpar mina änglar och jag tänker så på er!!!!

Önskar inte min värsta fiende denna vidriga sjukdom.

Ta hand om varandra
Puss och kram

Vill så gärna bli älskad!
Älskad för den jag är. Mötas av kärleksfulla kramar och pussar. Det ska liksom vara sådär naturligt som i filmer.
Önskar verkligen att jag förtjänade det!
Ibland tror jag faktiskt att det liv jag lever är på något vis för att straffa mig i når jag gjort i tidigare liv!
Svårt att känna eller tro att folk älskar just mig för den jag är.
De ända personer jag vet älskar mig så innerligt är min syster Sabina, min allra bästa vänner Jenny, Jessica, mina brorsor Ensa och Jimmy.
Resten känner jag mig omtyckt ifrån men inte innerligt.
Önskar jag var någon annan många gånger.
Ni vet när man är hungrig efter att någon bara ska uppvakta eller säga nåt snällt via sms men det aldrig kommer.......
Vill bara känna kärlek.....
Just nu känns hela jag bara begravd!

När ska jag våga leva?
När ska jag våga stå på mig vad jag känner?
När ska jag på riktigt uppskatta det jag har????


"Vinet talar" var en reaktion jag fick ikväll för att jag försökte vara mysig....
Kanske var så?! För herregud varför skulle jag vilja kramas när jag inte måste????
Mer ointresserad man får man leta efter.
Gullig 14 dagar om året.
Cypern är hans paradis.
Resten är begravt!


Längtar efter den kärlek som fanns och var innerlig.....
Räknar med att stöta på det i nästa liv igen för detta är hopplöst.

Måste vara sjukt svår att leva med.....
Godnatt