39 år tog det att jobba bort denna hemska ångest. Vet egentligen inte vad skillnaden är från tidigare år till detta men jag började tom 2 veckor tidigt att pynta vilket ALDRIG hänt då allt med julen vart ångest!

Idag känner jag värme, tacksamhet och är otroligt insiktsfull!

Tänk om jag lilla Sandra visste då att det skulle bli bra tillslut!

Julen har alltid varit lite ångest för mig. Det var både och för mig som barn. Den kunde va fridfull ena sekunden och otroligt stökig nästa av alkohol, bråk och rädsla.
När jag själv fick barn var mitt absolut största och viktigaste uppdrag att mina barn endast skulle ha de bästa jularna......! Tycker vi lyckats bra ändå.
Men det jag själv alltid känt när julen kommer är ängsligt, oro, ångest....samma känsla som när jag va liten fast inget av det som då var existerar nu.
Tror att varje jul med min egen familj har varit terapi för att döva eller bearbeta den jag upplevde som barn och vet ni.......

I år är första året jag har julkänsla i hela kroppen.....skillnaden är att ångesten är borta!
För första gången på mina 39 år känner jag bara glädje! En sån otrolig befrielse att befinna sig i!
Julpynta tom 2 veckor tidigare......
Ibland undrar man själv vad skillnaden är nu från förra året....varför är ångesten bara borta? Vad har jag gjort annorlunda??

Tacksam över att denna dag kom.....en befrielse och lättnad från mitt mörker av minnen!

Baka tom med min systers små pojkar i helgen! Så mysigt

Pojkarna fick såklart med sig massa gott hem!! Mosters fina killar!

Fick till en köttfärssoppa oxå?

Mer lampor och mys ska hit ut på inglasade balkongen!

Jobbigt ta fram julsaker tycker Scooby och Shiva

Önskar er alla en fin dag i mörkret! Hoppas ni kan stanna upp och tänka nåt fint om livet och vad just du är tacksam för??

Kram

Idag är en sån där krånglig dag...

Jag gläds åt mina barns pappa att han finns där för dom och gör så bra han kan i sin roll som pappa. Samtidigt inte så långt ifrån mig har jag min egen pappa som är fullt frisk och lever life men aktivt valt att inte finnas till i mitt liv.

Har alltid undrat vad jag gjort för fel......
Inser på äldre dar att det aldrig var jag som var fel utan han.

Vetskapen att ha en pappa som aktivt väljer bort sin dotter är ju såklart en sorg.
Så många år jag slösat av mitt liv att hoppas, längta och undra om han ska ta sitt förnuft till fånga och vara en pappa.

En önskan så stor som får vilket barn som helst att krossas.

Att bara vilja bli sedd och älskad! Att han ska va stolt över den jag blivit trots svår uppväxt med en mamma som hade missbruk och var stökig.

Men inte fanns han då heller......
Jag lyckades faktiskt bli min egen person utan varken missbruk eller stökerier.

Fick medelbetyg i skolan trots allt stök hemma, kom in på gymnasiet, tog studenten, flytta hemifrån, aldrig varit arbetslös och fått 3 fina söner, gift mig, skaffat landställe och allt detta har min pappa valt bort.......

Men han finns aktivt i min 2 år yngre brors liv och min brorson Thiagos liv.....

Det gör ont! Ruggigt ont.
Vad har min bror som inte jag har???!

Min bror är välutbildad, extremt snäll, ödmjuk och en fantastisk person......

Precis som jag, förutom högutbildad då.....

Vi har inte samma mamma jag och min bror men jag älskar honom till döds!
Kan inte fatta att man kan välja mellan sina barn.

Jag som mamma till 3 skulle aldrig i hela mitt liv kunna välja bort någon av mina söner....det är ju mina barn, mitt kött och blod som jag valt sätta till världen!

Min mamma älskar allt med min pappa på något konstigt sätt.
Hon har alltid tyckt att jag överdriver och att jag är dramatisk.
Jag är extremt olik min mamma i mycket och desto mer lik min pappa.
Så tråkigt att inte kunna dela den positiva egenskapen att vara en stark, självständig, varm, ganska rolig, ödmjuk, känslig, pålitlig, social JAG med min pappa! Då många delar är han......
Jag har jobbat med min sorg i många år och gått igenom så många känslor.
Idag är jag förlikad med tanken att han bara är ett namn. Men vet ni trots hans svek och okunskap att vara en totalt oduglig pappa är jag den större personen och ändå skriver Glad farsdag som sms och en blomemoji.

Förvånar mig själv ibland.....vem har jag blivit??!

Jag fick bli vuxen fort i livet och ta ansvar! Fly från misär och bygga livet på hopp och kärlek från andra runt mig. Mamma har alltid funnits men det har alltid varit en annorlunda relation än mor och dotter.

Idag är hon väldigt sjuk istället och försöker gottgöra sig genom att vara en fantastisk mormor. Det är hon! Men vår relation har alltid varit komplext så ja.....vi pratar sällan trots att vi egentligen bor grannar, gårdar bredvid varandra. Skojar inte om jag säger att vi ses var 6-8 vecka. Pratar varannan vecka....ja ni fattar.

Min 6 år yngre syster och mamma är desto tajtare. Pratar varje dag osv

Hur som är denna dag alltid en bit av min sorg och ångest av dåtid som gör sig påmind......

Det var skönt att få ur den känslan i text idag!

Tack livet för andra fadersfigurer i livet och min morfar som alltid funnits vid min sida även nu!!!!!!

Godnatt

Ett år äldre, en musikal rikare, massa insikter och tacksamhet?? helt okej att bli 39! Världen dock?
Ta hand om varandra!!?
kram

Min kusin gifte sig i helgen. Som bor på Cypern!!! Vilken jäkla brakfest. Mitt stora feta grekiska bröllop ggr 1000!!!¡
Vi var närmare 1500 personer.......nmmm menar det!!

Morfis och hans fru Gunilla var med!!

Min fina moster och hennes barnbarn!!!! Som för övrigt bor på Cypern alla tre.

Min mosters man och son Min kusin Toni!!

Fick massage som födelsedagspresent till mig o min syster då vi båda fyller nu i oktober.

Min fina kusin och brud Felicia!

Min morfar och äldsta kusin Melina<3

Hann med strand

Mega lokal

Min syrra var med! Den roligaste jag känner som jag skrattat!!!

Fick en tjejhelg på mitt älskade landställe @villaouzo!
Med mina absolut äldsta vänner i livet.
Marknad, god mat, babbel och skratt gav mig otrolig energi och tacksamhet.
Tänk att just jag fått dela livet med er i mer än 30 år!
Älskar er mer än livet och är så tacksam för glädjen och upptåg ni delat med mig i lycka och sorg genom livet.

Finns inga som ni!!!! TACK

Det är så otroligt förlösande när man kan få vara till hjälp för andra! Att kunna "ställa upp" vara någons problemlösare och stöd.
Oavsett om det är en vän, kollega, bekant eller ens morsa!!
I vårt samhälle idag kämpar vi med stress, prestationsångest, duktiga flickan/pojken syndrom, passa in.
Jag anser att vi behöver ta ett steg tillbaka, titta på oss själva och va den bästa versionen av sig själ . För vi kan inte kräva av världen att den ska förändras om du själv inte är villig att ändras.
Lyssnar på extremt mkt poddar och självinsikt just nu. Människan är av naturen fyrkantig och rutinstyrd, vi människor älskar inte förändringar. Men vi utvecklas och mår bra av det oftast. Vi får också en bättre förståelse för andra ju mer självinsikt du har.

Må hända att min barndom, mitt bagage min uppväxt väger ton, men om det är något jag är så sjukt stolt över idag snart 39 år gammal är det den person jag är idag tack vare de där tonen i bagaget.
Det är så otroligt förlösande att veta vad jag står i livsfrågor, våga stå upp för mina åsikter och tankar och hålla fast i de positiva som driver mig framåt trots livets påfrestningar och utmaningar.

När man får så mkt positivt från människor runt sig är det bara ännu en bekräftelse på att det du själv känner är det som du levererar till din omgivning!!
Förlösande!!!

Kvällsmacka.......Godnatt alla godisar