Julen har alltid varit lite ångest för mig. Det var både och för mig som barn. Den kunde va fridfull ena sekunden och otroligt stökig nästa av alkohol, bråk och rädsla.
När jag själv fick barn var mitt absolut största och viktigaste uppdrag att mina barn endast skulle ha de bästa jularna......! Tycker vi lyckats bra ändå.
Men det jag själv alltid känt när julen kommer är ängsligt, oro, ångest....samma känsla som när jag va liten fast inget av det som då var existerar nu.
Tror att varje jul med min egen familj har varit terapi för att döva eller bearbeta den jag upplevde som barn och vet ni.......

I år är första året jag har julkänsla i hela kroppen.....skillnaden är att ångesten är borta!
För första gången på mina 39 år känner jag bara glädje! En sån otrolig befrielse att befinna sig i!
Julpynta tom 2 veckor tidigare......
Ibland undrar man själv vad skillnaden är nu från förra året....varför är ångesten bara borta? Vad har jag gjort annorlunda??

Tacksam över att denna dag kom.....en befrielse och lättnad från mitt mörker av minnen!

Baka tom med min systers små pojkar i helgen! Så mysigt

Pojkarna fick såklart med sig massa gott hem!! Mosters fina killar!

Fick till en köttfärssoppa oxå?

Mer lampor och mys ska hit ut på inglasade balkongen!

Jobbigt ta fram julsaker tycker Scooby och Shiva